Mrkt BUZZ Arctic Minerals: Rekordhögt kopparpris innebär potential

Läs hela kommentaren här:

Mrkt BUZZ Arctic Minerals May 20 2021 – Svenska

Under de senaste 30 dagarna satte kopparpriset ett nytt rekord på över 10 450 dollar per ton. Den senaste gången kopparpriset låg på 10 000 USD per ton var 2011. Hittills i år har kopparpriset stigit med 28 procent.

Många andra metaller ligger också på rekordnivåer. Detta återspeglas i värderingen av metaller och gruvaktier. Ett globalt index har stigit med 24 procent, se nedan. Däremot har aktiekursen för Arctic Minerals minskat med 14 procent i år. Vi anser att detta är något förvånande. Även om vi inte förväntar oss en exakt korrelation på grund av företagets tidiga fas, så skulle vi anta en viss positiv korrelation. Arctic Minerals avser att upptäcka och sälja mineraltillgångar och tillgångspriserna borde i teorin följa mineralpriserna.

Framtida trender i kopparpriset

Arctic Minerals, och i synnerhet dess samriskbolag i Perähpoja som söker efter kopparmalm, bör dra nytta av det ökande kopparpriset, även på lång sikt. Det finns skäl att tro att priset kommer att förbli högt de kommande åren. Två stora trender bör leda till en ökande efterfrågan på koppar: elektrifieringen av EU: s och USA: s ekonomier och den fortsatta industrialiseringen av Kina.

 EU och USA siktar nu båda på att vara klimatneutrala till 2050. USA:s president Joe Biden meddelade nyligen att USA kommer att återvända till Parisavtalet från 2015. Han satte också ett mål att minska utsläppen av växthusgaser med 50 procent baserat på 2005 års nivåer fram till 2030.

 Merparten av den energi som används i båda regionerna idag kommer fortfarande från ojla, naturgas och kol. Energi kan användas för el, transport eller industriella processer. För att uppnå klimatmålen i Parisavtalet måste byggprojekt i en skala som aldrig skådats genomföras. Nya kraftnät samt förnybar elproduktion kommer att behöva byggas. Inom transport och industri kommer man att behöva övergå till eldrift, eventuellt kompletterat med vätgas. Koppar kommer att vara en av de viktigaste metallerna i genomförandet av denna övergång, eftersom den används för elektriska kablar. Efterfrågan bör alltså öka avsevärt under det kommande decenniet om de mål som ställs upp enbart delvis ska uppnås.

 För det andra håller Kina fortfarande på att industrialiseras och är långt ifrån färdig-utvecklat. Landet importerade 6,7 miljoner ton koppar 2020, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av världens gruvproduktion. Merparten av ökningen av kopparproduktionen under det senaste decenniet har gått till Kina, och efterfrågan kommer att fortsätta öka under de kommande åren.

 Gruvbrytningen av koppar har stått stilla på ungefär samma nivåer de senaste fem åren, vilket kan ses i diagrammet nedan. Chile är den absolut största producenten av koppar med 5,7 miljoner ton 2020, följt av Peru med 2,2 miljoner ton och Kina med 1,7 miljoner ton. Den globala gruvproduktionen var 20 miljoner ton 2020, även om den totala kopparsmältningen, inklusive återvunnet material, uppgick till 25 miljoner ton.

Produktionen förväntas öka kraftigt de närmaste åren, särskilt i Chile, Peru, Australien, Indonesien och USA. Produktionen förväntas uppgå till 24,6 miljoner ton 2024. Flera stora projekt pågår i Chile, inklusive Quebrada Blancas Fas 2 med ett värde på 5,2 miljarder USD, som förväntas öka produktionen med 316 000 ton kopparekvivalenter per år.[1]

Både tillgång och efterfrågan kommer att öka på sikt. Det är svårt att förutsäga hur priset kommer att påverkas. På kort sikt, i takt med att mer utbud kommer till marknaden, bör priserna troligen stabiliseras, men antagligen på högre nivåer än historiskt. På lång sikt säger grundläggande företagsekonomi att priserna måste vara tillräckligt höga för att stödja vidare brytning av marginell malm. Detta är fenomenet där priserna måste öka för att täcka de ökade kostnaderna för fortsatt produktion när den billigaste malmen har brutits. I kopparindustrin finns det ett problem med utarmning av gruvor. De flesta billiga kopparmalmer har redan brutits, vilket är fallet även för andra metaller (t.ex. för guld). Främst tillgångar med låg malmhalt kvarstår. Priserna bör därför öka på lång sikt. Koppartillgångar med höga malmhalter bör samtidigt öka i pris.

Grundanalys Arctic Minerals, 10 mar 2021

[1] https://www.globaldata.com/global-copper-production-recover-5-6-2021-covid-19-hit-output-2020-says-globaldata/

Friskrivning

Carlsquare AB, www.carlsquare.se, nedan benämnt Carlsquare, bedriver verksamhet avseende Corporate Finance samt Equity Research och publicerar därvid bl.a. information om bolag och däribland analyser. Informationen har sammanställts utifrån källor som Carlsquare bedömer som tillförlitliga. Carlsquare kan dock inte garantera informationens riktighet. Ingenting som skrivs i analysen ska betraktas som en rekommendation eller uppmaning att investera i något som helst finansiellt instrument, option eller liknande. Åsikter och slutsatser som uttrycks i analysen är avsedd endast för mottagaren.

Innehållet får inte kopieras, reproduceras eller distribueras till annan person utan skriftligt godkännande av Carlsquare. Carlsquare ska inte hållas ansvariga för vare sig direkta eller indirekta skador som orsakats av beslut fattade på grundval av information i denna analys. Investeringar i finansiella instrument ger möjligheter till värdestegringar och vinster. Alla sådana investeringar är också förenade med risker. Riskerna varierar mellan olika typer av finansiella instrument och kombinationer av dessa. Historisk avkastning ska inte betraktas som en indikation för framtida avkastning.

Analysen riktar sig inte till U.S. Persons (så som detta begrepp definieras i Regulation S i United States Securities Act och tolkas i United States Investment Companies Act 1940) och får inte heller spridas till sådana personer. Analysen riktar sig inte heller till sådana fysiska och juridiska personer där distributionen av analysen till sådana personer skulle innebära eller medföra risk för överträdelse av svensk eller utländsk lag eller författning.

Analysen är en så kallad Uppdragsanalys där det analyserade Bolaget tecknat ett avtal Carlsquare för analystäckning. Analyserna publiceras löpande under avtalsperioden och mot sedvanlig fast ersättning.

Carlsquare kan eller kan inte ha ett ekonomiskt intresse avseende det som är föremål för denna analys. Carlsquare värdesätter säkerställandet av objektivitet och oberoende, och har för detta upprättat rutiner för hantering av intressekonflikter.

Analytikern Richard Ramanius äger inte och får heller inte äga aktier i det analyserade bolaget.